På 1980-talet publicerade en grupp forskare data som hävdade att avkastningen från aktiemarknaden var betydligt högre i januari jämfört med årets andra månader. Ännu mer förvirrande upptäckte dessa forskare att mycket av avvikelsen inträffade under årets första fem handelsdagar och tenderade att påverka mindre, mer volatila företag. Naturligtvis började intresset för detta fenomen att växa, med särskild tonvikt på hur man potentiellt skulle kunna utnyttja denna period för att generera snabb avkastning. Sedan denna första forskning har detta fenomen kallats “januarieffekten” och har fått många fler investerare att fördjupa sig i denna forskning och spekulationerna under de senaste 40 åren har flödat.
Ännu viktigare är att detaljhandelsinvesterare är några av de största drivkrafterna för intresset för denna dynamik och bidrar till varför januarieffekten fortfarande är allmänt omtalad decennier efter att den upptäcktes.
Har Januarieffekten betydelse för börsen?
Det finns många anledningar till att forskare bevittnade denna abnormitet, varav många är en dynamik som fortfarande existerar idag och andra som kan ha varit en funktion av den period som forskare analyserade marknaden. För det första tenderar investerare att sälja aktier som förlorar pengar i slutet av året i syfte att kapa skatteförluster. Genom att tillgodose sig dessa förluster kan investerare minska sina skattekostnader. Det har spekulerats i att massförsäljning av investerare mot slutet av året skulle kunna pressa ned aktier som sedan köps tillbaka av nya investerare på relativt attraktiva nivåer när det nya året börjar.
Dessutom har det förekommit spekulationer om att aktiva kapitalförvaltare som är skyldiga att rapportera innehav vid årsskiftet är mer benägna att sälja aktier eller företag som anses vara mer riskfyllda innan de måste rapportera innehav till sina kunder. Denna “window dressing”-effekt kan bidra till att priset pressas nedåt på aktiemarknaden och som följd skapar mer attraktiva köpmöjligheter i januari.
Många andra motiveringar har eftersträvats akademiskt, men de har alla en sak gemensamt: Ingen kan bortförklara januarieffekten i sin helhet. Faktum är att all forskning om fenomenet som infaller i början av året har visat sig ha viss effekt, men kan rimligen inte användas för att förklara varför det sker helt och hållet.
Även om detta är förvirrande, har nyare forskning sedan dess antytt att januarieffekten kom till som ett resultat av statistiska modeller som var felaktiga eftersom de saknade korrekta justeringar för risk. Åtminstone en forskning tyder på att när man på ett korrekt vis redovisar risk, visade januarieffekten inte en tidsperiodisk snedvridning utan snarare en partiskhet för investerare mot att investera i mer riskfyllda tillgångar, med början av året som belönade mer spekulativa aktier.
Kan du dra nytta av Januarieffekten?
Om onormal avkastning ses i januari, ställer det frågan om varför aktierådgivare – och privata investerare i stort – inte försöker skapa kortsiktiga vinster.
Som med många “arbitragemöjligheter” så handlar det ofta om det finstilta. Även om forskningen från början var spännande, har nyare forskning antytt att januarieffekten inte är en ihållande dynamik, och även när den förekommer så ger den inte ytterligare onormal avkastning när man tar hänsyn till risk. Detsamma gäller för andra kalenderbaserade handelsstrategier. För att uttrycka det enkelt: De flesta anomalier, särskilt de som bygger på relativt enkla handelsstrategier, har utnyttjats över tiden. Även om marknaden inte är perfekt effektiv, med tanke på utvecklingen av digital handel och lågkostnadshandel, kan avvikelser lätt arbitrageras. Detta har i allt högre grad varit fallet för januarieffekten.
Aktierådgivarens inställning till kortsiktiga handelsstrategier är enkel: din tid spenderas bättre någon annanstans. Det finns en brist på bevis, särskilt moderna bevis, som tyder på att privata investerare kan dra nytta av kortsiktig handel runt januarieffekten. Förmågan att generera onormal avkastning är inte bara riskfyllt utan är även historiskt sett mycket opålitlig.
Den här tiden på året föreslår jag att du lägger tid påvviktigare aspekter av livet, som t.ex. att umgås med vänner och familj. Om du insisterar på att titta på din portfölj dagligen vid den här tiden så rekommenderar jag dig att fokusera på företag och inte deras aktiekurser. Oavsett vad som händer under Januari så finns det massor av bevis som tyder på att “Buy & Hold” med t.ex. stora och stabila företag på lång sikt är ett av de mest effektiva sätten att uppnå dina ekonomiska mål.
Har du själv försökt använda dig av Januarieffekten? Hur gick det? Kommentera gärna nedan…
Tagged with: Januarieffekten • Kortsiktig avkastning